.

Tänk dig alla personer i din nära krets. Tänk om alla skulle byta karaktärer med varandra. Fatta vad sjukt det hade varit. Tänk om jag hade blivit någon utan sjuka tankar, då hade jag haft astråkigt om dagarna.

När jag tänker tillbaka på dagen kan jag inte göra annat än att skratta. Den har varit så galet frustrerande.

Jag, Stephanie, Ellinore och Niklas skulle göra en kortfilm hela dagen. Det börjar med att Ellie (som förövrigt var sjuk) kommer näst intill 3 timmar för sent, vilket blev den första irritations-upptriggningen för oss resterande tre. När vi väl ska sätta igång med filmandet ville E byta miljö till filmen vilket gjorde att det tog ett tag innan vi kom igång med filmen. Detta blev den andra irritations-upptriggningen.

Efter det bröt kriget lös. Det var Elliot(jag) och Carla(Steffi) mot Piff(Ellie) och Puff(Niklas) hela dagen lång.

Jag är inte gjord för att spela innebandy. Snabba intervaller och vändningar = jävligt oglada knän. Men nu ska jag inte klaga, för det är allt annat än roligt att läsa om. :)

Jag och Sandell hade planer att springa idag. Vara så där hurtiga som vi egentligen absolut inte är. Och det var väl precis vad vi insåg, så vi bestämde oss för att "gå en promenad istället". Det slutade med att vi satt i en gunga, åt vindruvor och snackade problem.

Även om våra feta rumpor inte blev nöjda, så blev vi det.

Jag tokdiggar verkligen dig vännen!

Dagen med Vera har sett ut följande;

Vi möts upp inne i stan, köper oss en varsin cola och glass och knatar sedan mot kungsträdgården för att se vad som händer där. Då möts vi av en massa applåder och entusiastiska skrik. Eller ja, det var ju inte vi som möttes av applåderna och de entusiastiska skriken, utan det var....(andas)....... EN JAPANSK ALLSÅNG! Japp, ni såg verkligen rätt. Jag och Vera tyckte att detta var förbaskat intressant och beslutade oss för att ansluta oss till den beundrande publiken. PÅ scenen stod fyra blonda svenskar och ledde den japanska allsången, bortsett från det knackiga uttalet är dom verkligen värda en eloge, (säger hon som absolut kan japanska).

När vi känner att vi fått nog av detta vandrar vi vidare och hittar då ett tält med japans kareoke. Vera erbjöd sig själv att filma mig om jag sjöng. Jag sa "tack, men nej tack". När vi då ÄNTLIGEN tänkte lämna den, för oss, väldigt ovana miljön ser vi pikachu i egen hög jävla person. TYP. Efter en timmas stirrande och dreglande knatar vi faktiskt därifrån, på riktigt.

Efter detta stötte vi på Cicci och hennes vän Lydia. Mer om det kan ni läsa här. Och jag lovar er att det är fett värt det!

Jag har nästintill bott inne på buttericks de två senaste dagarna. Allt jävla kämpande för en maskerad alltså. Jag och Ellie har skrikit, gråtit och skrattat åt varandra på grund av våra olika syner på maskeraddräkter.

Jag drog mig till clowndräkterna och Ellie till Sexy-nurse stuket. Men till sist löste det sig och vi är taggade som få inför morgondagen!

Satte nyss på TVn där en tant satt och snackade om olika böcker. Så håller hon upp en bok och bilden riktas istället mot författaren. När tanten då ska "presentera" författaren säger hon "boken är skriven av en CP-skadad kille, som ni ser här".

HALLÅÅÅÅ!?!?!? vad fan gick snett

Jag tror att jag har skrivit tio olika inlägg idag om olika saker, men har sedan raderat alla för att jag bara blir äcklad av innehållet. Det jag skriver makes no sense, alls. Det är inte kul, det är inte intressant, det bara ÄR. Jag vill vara astaggad och ge er det bloggmaterial ni förtjänar.

Hoppas ni hänger kvar mina få men ack så trogna läsare! :)

Jag har haft en nästan konstant huvudvärk de senaste dagarna, vilket strider mot min teori att allt är så jävla bra under våren. Enligt min mattelärare blir man tydligen tröttare med mera på våren då ögonen måste vänja sig vid ljuset. BULLSHIT vill jag bara säga. Men det kan jag inte. Nu ska jag vila bort den förbaskade skiten. :)

På fredag ska dessa två tjejer på maskerad. MEN! Det finns ett problem. Dom har inte en blekaste om vad dom ska klä ut sig till. Så tjejerna behöver just DIN hjälp.

Idag har jag varit friluftsjennie. Typ.

Jag satt på bussen idag med världens huvudvärk och ögonlock tunga som bly då jag bestämde mig för att sluta ögonen och unna mig en tupplur. Dock satt jag på ett väldigt osmidigt ställe om man vill sova utan att bli iakttagen när man sitter där med sin tillgjorda dubbelhaka och salivet rinnandes ner från mungipan. Nämligen på ett legendariskt 4-säte med ansiktet bakåt i bussen.

Varje gång jag nickade till och öppnade ögonen satt en gubbe och kollade på mig och log/skrattade. Jag var för trött för att bry mig till en början. Sen började stirra tillbaka så där otäckt som bara jag kan. Jag trodde det skulle resultera till att han skulle lägga benen på ryggen och hoppa av bussen i farten. Men nä, han var bättre på stirrleken än vad jag var.. Så jag sket i honom och sov vidare med mina dubbelhakor och salivet rinnandes ner från mungipan.

Inatt fick jag sova otroligt länge. Behövde inte ens ställa klockan för att komma upp. Min uppdatering har legat på cirka ett inlägg om dagen nu för tiden, vilket kanske är lite av ett misslyckande. Men just nu har jag inte så mycket att skriva om mer än vardagliga bullshit inlägg, vilket jag helst vill hålla utanför bloggen. Pretty much astråkigt att läsa om faktiskt.

Om ni har något förslag på vad jag kan skriva om eller dylikt så äre bara att räcka upp handen så ger jag er ordet på momangen.

Fan vad jag vill klä ut mig till ett troll, se sådär äckligt fult glad ut med matrester i hela ansiktet och slippa tänka ett dugg på skolan. Hallelujah!

Idag har jag ridit häst
Idag har jag ätit glass med Sandell
I natt ska jag sova
Helst utan pälsmössan på bilden ovan
Imorgon ska jag till skolan
Hejdå bloggen

Jag är så jävla mycket hemma nu. Veckan har varit pretty much asbra så att säga. Känns surt att vara hemma igen, men som alltid, även lite skönt. Nu ska jag läsa ikapp alla tusen miljarders blogginlägg jag har missat.

Jag skrev tidigare att jag skulle se drakjägaren, men ack så fel jag hade. Vi såg nämligen draktränaren! Den var jättegullig, jag rekomenderar den faktiskt.

På bussen dit såg jag en otroligt intelligent bebis. Låt oss kalla bebisen den, svårt att avgöra vilket kön det var. Den satt och iakttog människor. Skrattade åt dom som man borde skratta åt, dom som jag liksom skrattar åt. Sen när den kollade på mig och jag log som en fåne för att det inte gick att göra något annat, ni skulle ha sett de blåa ögonen! ååååhhh jag var nära på att kidnappa ungen.. Hur som helst, tillbaka till ämnet! När den kollade på mig och jag log som en idiot, ja, då kollade den tillbaka på mig med blicken som en idiot förtjänar. Den gick inte på det där tricket som alla andra ointelligenta bebisar gör.

Om vi säger så här, den hade verkligen alla hästar hemma!