a world of its own

Jag har lite att stå i idag. Tror jag.

Och ja, ni ser två hantlar (2 kg) under sängen. Igendammade dock.


om du vore bränd som mig skulle du vara allt jag någonsin velat ha


Och så var första veckan avklarad utan några större skador. Soft med lite nya kurser, soft med lite nya klasskompisar, soft med lite nya lärare, soft med lite nytt lammkött. Jag säger bara en sak, ens tid i rampljuset är det året då man går i ettan på gymnasiet. Det finns ingen som inte är nyfiken på nya puddingar. Vår tid är alltså över. I kväll blir det till att ladda inför öppning på jobbet imorgon, men helt ärligt gör jag inget hellre just i kväll än att äta popcorn och kolla på film. Jag fick till och med ett litet blogginlägg publicerat. Kors i taket.

faller jag nu går jag sönder

Så fort skolan börjar försvinner det där lilla som kanske var snyggt på en under sommaren. Påsarna under ögonen blir mer markanta för varje dag som går, finnarna som vanligtvis nästan aldrig existerar ska självklart göra det nu, håret är allt som det inte ska vara och kläderna försvann ut i ingenstans av någon anledning. För att inte tala om den sköna personligheten man hade under sommaren. Nu är det lättirritation som gäller och torra jävla skämt. Livet är allt förutom lätt.


Tror att det här kan vara början på nåt stort

Igår, gissa vad jag gjorde igår? Jo jag var på Oskar Linnros på mosebacke. Vi råkade vara där rätt tidigt och gick därför in för att kolla när dom hade soundcheck, såklart var ju han där, och vi, och nästan inga andra vilket resulterade i att HAN gick fram till OSS och pratade. Vi såg ut som fånar hela högen och var allmänt osköna och opratsamma. Men han älskade oss ändå, och ja, jag skulle kunna säga att det var rätt ömsesidigt. Efter några timmars väntan i spöregnet satte det igång och vi hade platser nästan längst fram. Det var underbart, han var snygg, han var grym, han var fin, det var fint, han spelade till och med "17 år". Det gav mig glädje.

fan och fan och fan

Först och främst vill jag tacka Julian för en sjuuhuukt rolig fekkelito igår, jag är för trött för att skriva mer om det.

Imorgon drar det igång igen och jag tror ingen förstår vilken ångest jag känner. Speciellt nu när Måns inte längre kommer gå kvar i klassen på grund av att han ska åka till USA ett år. Det kommer bli segt det här året.. Fan.. Och fan igen.


varning för morgonhumör

Vill ni veta vem jag skulle vilja bryta nacken av just nu? Min jävla fucking granne. Jennie goes ovanligt brutal. Men helvete, sätter man igång och hamrar klockar 8 på morgonen och när det absolut inte är första gången förtjänar man inget bekvämare än så. Just saying.


ta på dig dansskorna


Lite så här känner jag just nu. Jag vill ställa mig upp, flippa lite, floppa lite, snurra runt lite, skratta lite och bara vara allmänt jävla skön. Lite. Men gör man det när man är ensam placeras man i facket "psykiskt instabil" av någon jävligt weird anledning. Imorgon kommer förövrigt bli en bra dag, och det vet jag för att jag vet det och för att jag är jävligt säker på min sak. Jag måste verkligen sluta svära så FRUKTANSVÄRT mycket. Jag tror speciellt Fuckface, som jag förövrigt saknar kom jag på nu, ogillar det. Ja känner att jag har en någorlunda stabil medvind just nu, och det är softare then you ever can imagine. Sattt ni vet. Ba.

Du har tappat talförmågan och kraften

Om mindre än en vecka drar helvetet igång igen och det här året blir det värre än någonsin. Schemat visar att klass 09spa kommer vara fängslade i skolan från 8 eller 9 till 5 varje dag hela terminen. Orden från äldre människor som lyder att andra året på gymnasiet är det värsta av dom alla gör inte panikkänslan mildare. På detta ska jag även hinna med jobbet (om jag nu får jobba kvar), innebandyn, bandet, PLUGGA och övningskörning. Bye bye friends och bloggen, vi hörs om ett år skulle jag nästan kunna säga redan nu.

Samtidigt känns det dumt att ta ut det här i förväg, allt kanske flyter på svinbra utan några som helst svårigheter.

all the right moves

Vill ni veta den sjukaste tanken/känslan jag någonsin fått? Att jag har känt för mycket lycka den här sommaren. På ett jättekonstigt sjukt sätt har den här sommaren varit FÖR bekymmerslös. Och visst tusan har det varit skönt. Vet inte varför jag känner så. Jättekonstigt. Verkligen.


brother oh brother

Jag: Men om vi ska sova där på lördag måste jag nog börja vara hemma lite.
MS: Jaa, men vi kan ju ta en paus tills dess då.
Jag: Ja, vad är det för dag? (börjar räkna om vi verkligen kommer klara oss så länge).
MS: Det är torsdag.
Jag: Aa okej, men då är det lugnt.

Jag: Nej men det är ju onsdag! (lite smått panik).
MS: (lite smått panik) Men då kan ju jag komma och sova hos dig istället!
Jag: Aa det är sant, det är sant.

Jag vet att jag egentligen inte ska skriva så förbaskat mycket om bruden. Men hon är min brother from another mother så det blir så. Och sen att hon listat ut mitt lösen till bloggen gör inte hela saken bättre heller.

Hej jag heter jennie och är tråkig att kolla på film med :)


du e la go heey så jävla go

Det roliga med min blogg är att den handlar mer om Malin Sandell än vad den gör om mig. Hon är som min lilla... hm... Vad ska vi kalla det? Underhållare. Det är alltid något ovettigt och vrickat som bollas mellan våra käftar och huvuden. Skumma jäkla ideer har vi ibland också. Det är på något sätt charmigt, tycker jag, tycker hon, tycker självklart även ni. Det läskiga med oss är att vi är grovt besatta av varandra. Frågan är inte längre "vad ska du göra imorgon?" utan "vad ska vi göra imorgon?". If you get my point? Nu ska jag gå ned och strejka middagen då det blir korv, sen ska jag hem till, ja, det behöver jag nog inte ens säga.

manboy manboy you can call me manboy

Som ni förhoppningsvis förstod var det inte jag som skapade förra inlägget utan Malin Sandell. Hon har dom senaste dagarna (då vi har levt tillsammans) tjatat om "hur snygg jag är". Helt plötsligt från ingenstans kom det där. Vi har känt varandra i 5 år och jag har aldrig varit med om något liknande. Istället för att ta emot komplimangerna funderar jag på vad tusan hon är ute efter. Det är en väldans tur att jag inte är den som får för mycket luft av sådant, för då hade jag svävat långt där uppe och tittat ned på er nu.

Nu ska jag iväg och leka med Malin igen.

Jag tror jennie larsson är den snyggaste människan på jorden! inte ens en ful bild blir ful på människan!





Nu kommer sjuuukt snygga/söta bilder!


im not leaving now

Jag missade min och bloggens två-årsdag. Helveterå.

oh how i hate this town

Ett gosedjur som jag gjorde när jag gick i femman hamnade nyss på taket. På grund av en ännu oklar anledning. Okej, stop ljuging Jennie. Jag skulle jävlas lite med moRsaN och FarSAn och kastade det på dom när dom oskyldigt stod på altanen och grillade. Detta mogna lilla spratt slutade med en lek. Jag och moRsaN stod och bollade gosedjuret mellan oss. Egentligen ville hon bara bli av med det, men jag kastade tillbaka det varje gång på grund av brist på liv. Till slut tog M ett snedsteg och kastade upp det på altantaket. Där låg stackarn tills jag fick det här meddelandet av Malin på facebook.


Jag bestämde mig för att göra det bästa av situationen och ropade alltså på Pappa som i sin tur greppade grilltången och tog ned gosedjuret.

End of the deep, deep story

En förjävla mesig frågestund

Jag hade en sådan förbaskad tur att tre av er faktiskt kommenterade det föregående inlägget och två av dessa var även frågor. Så kan ju passa på att svara på dom .

Skrivet av: anonym
vilken spelning var bäst? Woooaaw. Måste jag välja en så är det bäst om jag är tyst.. Men Hoffmaestro var förjävla bra, och Grega såklart. Sen upptäkte jag en ny favorit som jag knarkar på spotify för tillfället, Kapten röd. 

Skrivet av: Fanny
En fråga: Tycker du att Tom borde raka sig under armarna? Om det finns något som Tom borde raka så är det hans fötter. Under hela festivalen fick man smaka på dom lite då och då och vi erbjöd honom att hjälpa honom att raka dom. Erbjudandet kvarstår. Just saying. Det kanske är en karriär att satsa på förresten "Jennies fothårstrimmning".

Du kan inte vända så fort vägen blir brant

Heeej alla fina människor. Nu är jag hemma från bajslukten och leran. Jag har nog aldrig haft det så roligt tidigare som jag har haft dessa dagar. På sätt och vis kan man säga att jag har varit på rehab. Bort från datorn, bort från stressen, bort från planeringen och bort från ansvarstagandet. Under lill-veckans gång har jag träffat en bror, en fake-pojkvän/pappa(Julian), ny musik och en massa andra nya människor. Är det något speciellt ni vill veta. Till exempel något om banden eller dylikt så är det bara att kommentera. Nu vet jag ju redan i förväg att jag inte kommer få någon kommentar, men det bjuder jag på, liksom så många gånger förut.

Fler bilder finns på facebook!


TAGGGTAGGTAGGGG!!!!

Jag har den där vanliga ångesten över att man inte har packat allt. Något måste jag ju ha glömt. Aight? Imorgon, redan vid halv 5, ska jag och Skrållan kliva upp ur sängen och dra mot centralen där bussen mot emmaboda går. Jag är så jävla taggad, trots det väntade regnet. Det här kommer bli bra, så galet jävla bra! Over and out brothers from other mothers.







!!!

Heeeeeeeeeeeeeeeeelt seriöst! vad är det här för jävla taggväder att vakna till. Är det oktober nu eller vad försigår egentligen? På med jackan när jag knatar till jobbet då, så soft som det bara kan bli

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0