blod, svett och tårar är okej så länge man går igenom det tillsammans!

Det är garanterat en hit att köra militärhinderbana i spöregn och leraktigt underlag, speciellt när man bland annat ska kråla i det och klättra på halkvänliga hinder. Helt allvarligt så var det roligt, och tack vare regnet kändes det precis som på film. Det stod mellan liv och död, laget skulle vinna den här tävlingen. Vi hjälpte varandra, vi skrek på varandra och vi skrattade med varandra. Det var en fin dag. Idag vaknade jag upp med träningsverk i precis varenda del av överkroppen och funderar på om det är tecken. Jag är inte redo för att bli militär.

Kommentarer

Skriv här:

Ditt Namn:
Är du lat så klicka.

Email, visas inte

Haru en blogg?

Du tycker...?:

Trackback
RSS 2.0