.

Jag har en röst i huvudet som ständigt säger åt mig att inte blogga och om jag trots befallningen skulle blogga hotar den med att slå mig riktigt jävla hårt. Att slåss har aldrig varit min grej, jag vill ofta göra det, men gör det sällan. På senaste tiden har jag faktiskt haft ovanligt många agressioner som jag har velat utagera på någon men som jag är alldeles för mesig för att fullfölja. Det var inte meningen att inlägget kvällen innan det att tvåan ÄNTLIGEN är slut skulle vara ett ilsket inlägg, därför satsar jag på en abrupt vändning nu. Den här sommaren kommer så sjukt jävla lägligt och jag är villig att fanemig leva livet. Släppa alla bromsar och köra på. Att inledningen av den innebär en myndighetsförklaran samt en greklandsresa säger mig att resten av sommaren kommer bli rätt så legendary den också. Nu ska jag försöka känna mig snygg i någon klänning som hänger oanvänd i garderoben. Imorgon ska jag pröva mina vingar.