.

Jag hatar kvällar då jag är bitter, trött och allmänt överkänslig. Just nu är det en sådan kväll. Och nej det är inte PMSen som spökar så vitt jag vet. Matchen som jag nyss kom hem från gick åt helvete, mina ben gör ondare än någonsin och jag saknar min pojkvän. Det är inte ett dugg synd om mig, och det vet jag, vilket gör mig ännu mer bitter. Jag vill tycka synd om mig, men har inte mage att göra det när det finns folk där ute som går igenom så mycket värre och tyngre saker än vad jag någonsin gått igenom.

Någon som känner igen sig? hehe

Fråga mig inte varför jag skrev bitter på paint i flera olika färger för att sedan måla stjärnor i bakgrunden.