one of those days
En trött tjej anropar bloggvärlden. I kväll känner jag mig riktigt jävla värdelös.
På ett sätt ljög jag där, för jag känner mig inte ett dugg värdelös trots att jag borde göra det. Hela dagen har jag varit väldigt fast vid saken att kvällen skulle vara fullspäckat med plugg. Ändå har jag inte fått något gjort. Om det inte räknas att ha stirrat på tyskaboken och på något superövernaturligt sätt ändå fått in det i hjärnan. Något säger mig att det inte fungerar så. Men jag tvekar fortfarande.
Nu har ögonen svävat åt varsitt håll och fingrarna slagit slant på fel tangenter samtidigt som sängen stått nybäddad (vem försöker jag lura?) och varm alldeles för länge. Det är något magiskt med datorn. För oavsätt om jag tröttnat så in i helskotta på facebook, och trots att jag bara bloggar knappt ett halvt inlägg om dagen och trots att jag inte läser lika många bloggar längre sitter jag här timme efter timme och gör VADÅ?
Godnatt och jag skickar en extra varm hälsning till mina likasinnade no-lifers.
I hear you... Godnatt!
Har min blinddejt ett inlägg på bloggen? :O
haha vaa?