.

Efter en dag ute i det regniga Farsta där den årliga friidrottstävlingen för oss ettor i skolan hölls är jag helt mör i kroppen. Man tävlade klassvis och det var sex klasser som mötte varandra varav de fyra bästa gick till en stafettfinal. När resultatet skulle presenteras satt vi under Måns gigantiska paraply och höll tummarna för att vi skulle åka ut och därmed slippa finalen. Vilket vi gjorde, vi kom på femte plats så vi slapp både stämpeln som "förlorare" och vi slapp vara kvar ute i regnet och springa stafett. Vi tjoade högre än vad vinnarna gjorde.

Nu ska den möra Jennie snart upp på en polle och bli ännu mörare.