Förr i tiden blev jag kallad för hästjennie




Stallet, hästarna och skiten var den största delen av mitt liv fram tills jag var runt 14-15 år gammal. Är det inte jävligt sjukt hur något så stort kan få ett abdrupt slut? Jag måste erkänna, trots att hästar är töntiga, att jag saknar det jävligt mycket. Man levde ett helt annat liv där ute med helt andra människor och rutiner. Jag älskade det.

Kommentarer

Skriv här:

Ditt Namn:
Är du lat så klicka.

Email, visas inte

Haru en blogg?

Du tycker...?:

Trackback
RSS 2.0