.

Jag känner mig rätt så tillfreds med hela den här skolsituationen nu bortsett från dagens frustrationer som vi behåller osagda. Skivan är bokad och projektarbetet har sparkats igång. Mössprovning inom en ytterst snar framtid och veckorna kan räknas ned till dagen med stort D. Just nu vill jag bort från den där skolan samtidigt som jag vill att mamma ska sluta skicka invites på wordfeud. Har utvidgat mitt sociala nätverk och upptäckt att det finns så mycket intressant hos människor. Har gjort mitt på sommar! för säsongen då jag aldrig i mitt liv sätter foten i den 20 meter långa toalettkön igen. Aldrig mer. Förrän nästa sommar.

Att det redan är den 22 Augusti och att skolan börjar imorgon känns absurt. Men det är ju som alltid. Har man lov så känns resten av årets verklighet så sjukt långt borta. Nu idag har jag ångest och ont i magen, inte bara för att jag inte vill tillbaka, utan för att det här tar slut. Lugnet före stormen. När man väl sitter där om några månader, mitt inne i verkligheten och råpluggar inför matteprovet dagen efter, då kommer det kännas som att ett sommarlov absolut inte har existerat. Om cirka 9-10 månader är det dock slut på skiten för ett tag. Jag ska inte plugga igen förrän jag känner mig extremt jävla motiverad och säker på min sak. För er 96or som säkerligen inte läser min blogg, välj för guds skull en linje som ni vet att ni kommer brinna för, inte bara någon i mängden för att du inte vågar brinna för något. Ett klokt råd homosapiens emellan. Och på tal om det där med att brinna för något, jag ska vänta med att boka min tatuering tills jag är HEELT säker på vad jag vill göra. Känns så onödigt annars. 

Jag är så totalt död man bara kan bli. I fredags var tanken att vi skulle gå ut men pga otaggade tjejer körde vi på en filmkväll istället. En filmkväll som slutade 05.00 och gav oss cirka fyra timmars sömn. Igår åkte vi till sommar för att fira Martin. På planeringen stod det tidig hemgång, men istället blev det en lång, lång och en senare än beräknad hemgång. Efter ytterligare cirka fyra timmars sömn gick jag imorse upp och jobbade i min egna lilla värld. Sedan dess har jag powernapat till och från sedan klockan 3. Är totalt jävla död. Över och ut och jag vet inte varför jag skrev detta totalt innehållsfattiga inlägget.

Man borde inte få må såhär när man kvällen innan dissade en utgång för filmkväll. Det är orättvist. Huvudet dunkar efter några få timmars sömn. Men det där skiter vi i just nu och åker istället in och bokar min efterlängtade taueringstid!!!

Jag säger det igen. Skaffa twitter. Guds gåva.

Galen. Drar i håret. River sönder kläderna. Äter inte mat. Är hungrig. Frustrerad. Sitter still. Andas. Fokuserar. Lugnare. Jag tror att mitt sinnestillstånd är någorlunda stabilt igen. Jag hatar en sak. Jag menar verkligen HATAR!!! när folk inte går att få tag på. Jag får nästan hjärtstillestånd av sådant. Man känner sig hjälplös och ja helt jävla död. Inte nog med det försov jag mig imorse, kom inspringandes på ICA svettig som en gris 30 minuter försent efter att ha blivit väckt via telefon 20 minuter tidigare.

Efter att ha låtit kroppen vila hela sommaren är den nu totalt förstörd efter dagens fysträning. Jag har aldrig aldrig aldrig någonsin haft kramp i hela benen flera timmar efter träningens slut. Herrejävlar vad jag aldrig ska låta den vila igen. Jag har förövrigt gjort om mitt rum och stormtrivs mer än vad fisken gör i vattnet. Dessutom har jag en myshörna som jag för tillfället live-bloggar från samt en lång sovmorgon imorgon. Jag mår gott. Godare än fisken i vattnet.

Ville bara säga att jag kan mobilblogga.

Det spritter i hela kroppen, så taggad är jag på att gå ut ikväll. SÅÅÅÅÅ!!

Idag är jag ledig och som traditionen talar regnar det även idag. Klockan är kvart i ett och det finns inga planer. Jag vet inte ens om jag vill ha planer. Samtidigt som jag har noll koll på läget har jag ingen vidare lust att göra något speciellt. Jag menar, det regnar ju. Och det är sommar. Och skolan börjar snart. Fan. Malin får man inte tag på heller, inte på en vecka har hon visat någon typ av livstecken. Pank börjar jag bli också, igen, ändå vill jag ut ikväll. Sitta och träffa människor. Vara social. Fan jaa det vill jag. Någon som är på?

Gick förövrig in med trosorna i duschen imorse.

Det roligaste som finns är att vara ute och träffa nya människor. Människor som är allt förutom den jag är. Det är intressant och underhållande om något. Igår när jag och Minna satt på Snaps kom den här mannen och slog sig ned bredvid oss. 

Dammig och bortglömd hittade jag häromdagen en bok full med dikter om värme. Boken kommer från en epok i mitt liv då man var dag stod inför valet "vem ska vara min bästa vän idag?". Den epoken. Tredje klass. Låt mig bjuda er på några dikter från kända ansikten som hänger kvar än idag.